...att bli arg...eller inte ;)
Natten till tisdagen sov jag väldigt dåligt.
Väldigt dåligt.
Varför?
Jo, det ska jag berätta för er. Och för er som
inte vill veta kan sluta att läsa nu ;)
Jo...det började med att på måndagskväll, då jag kom till jobbet, fick jag veta att jag
inte hade fått någon parkeringsplats. (Vi som delat kontraktet/parkeringen med en annan, fick söka om ett nytt kontrakt vid årsskiftet. Hädanefter får vi
inte dela med någon.)
Och givetvis blev jag, och en annan jobbarkompis, utan plats.
Utan plats = vart fan ställer jag/vi bilen då?
Jag menar....jag kan ju knappast cykla till jobbet. Det är faktiskt över två och en halv mil...
enkel väg.
Så ni kan gissa hur arg jag blev då jag fick veta, att jag nu stod utan parkeringsplats.
Typ så här arg var jag:
Jag var så arg så jag inte kunde sova på hela natten. Trots det klev jag upp på tisdagsmorgonen och åkte iväg till jobbet.
Plikten framför allt, vet ni.
Ställde bilen på en gästparkering där man egentligen inte får stå. Men vad annat skulle jag göra, liksom?
Jag hade ju ingen parkeringsplats.
För vem behöver motorvärmare, då det är -10 grader?
Tydligen inte jag!
Från klockan halv åtta till halv nio, på tisdagsmorgonen, försökte jag ringa till den som har ansvar över parkeringsplatserna.
Upptaget!!
Kan tänkas att det var fler än jag som ringde och var "ganska" irriterad.
Halv nio sa telefonsvararen att "den ansvarige" var på möte. Återkommer 12.30.
Laddad som tusan väntade jag till 12.30, då skulle jag banne mig ringa igen.
Arg som ett bi, var jag. Hela dagen.
Precis då jag skulle ringa, ringde min arbetskompis(som också blev utan parkeringsplats) och sa att det hade ordnat sig.
Vi skulle få en parkeringsplats.
Jaha..då har man gått och varit arg nästan ett helt dygn. Helt i onödan.
Eller...kanske inte i onödan. Onödigt var det väl att säga att det inte fanns plats. Då det
tydligen fanns plats.
För nu har jag plats. Motorvärmarplats. Precis som jag haft dom senaste fem åren.
Ordningen är återställt
!! Och jag är snäll igen ;)
See You
♥