Vad säger ni?
Ska jag ta och berätta om vår resa hem, från lillebrors bröllop.
Eller ska jag berätta vad som hände, då vi skulle åka ner till honom?
Nä...det får bli i ett annat inlägg :)
Som jag berättade i ett
tidigare inlägg skulle jag och tjejerna få åka med Syrran hem. Eftersom mamma och pappa skulle stanna kvar i Uppsala några dagar till ,kunde jag inte åka med dom hem. Och eftersom halva Syrrans familj skulle flyga till Holland, dagen efter bröllopet ,så fanns det alltså platser över i hennes bil.Så det var kanon att jag/vi kunde åka med i henne bil.
Men innan vi skulle åka hem, till Norr, skulle Syrran skjutsa Hollandsresenärerna till Arlanda.
So long,so far.
Dit hittade hon ;)
Pappa var snäll och skulle köra mig till "Gås Anders",där det var bestämt att vi skulle träffas, efter det att Syrran hade lämnat av familjemedlemmarna på Arlanda.
Hon skulle ringa då hon närmade sig "Gås Anders".
So long,so far.
Och visst ringde hon. Men istället för att berätta att hon var framme, så lät det typ så här:
-Vart f*n är jag?
-Jag har tamme f*n kört runt hela Uppsala,men hittar inte den där för***ade "Gås Anders".
Men den där j*vla kyrkan...den är då tamme f*n överallt.
-Ibland är den framför mig,ibland är den bakom mig,ibland till vänster om mig,ibland till höger om mig.
-Vart f*n ska jag!!!
-Stanna där du är
NU!sa jag. Och säg hur du har kört!,sa jag.
Sagt och gjort. Medan Syrran satt och guidade mig via telefonen,hur hon hade kört,så körde Pappa oss
exakt där hon hade kört.
Det visade sig snart att dom höll på att göra om E4:an,så efter vi kört typ tre mil fick vi vända om och köra tre mil tillbaka.
Jo,vi var tvungna,för det var
där Syrran hade kört :)
Till slut hittade vi henne.
-Jaha,sa Pappa. Hur ska vi nu hitta hem till Lillebror?
-Jo,det vet jag,sa jag kaxigt.(Jag vet att han bodde nära Gränby)så jag sa: -Du ska ta rondellen och köra rakt fram.
(Jaja...jag läste på skylten.Gränby-och pilen visade rakt fram.)
En annan hade ju varit där förr,vill säga ;)
Vi packade in oss i Syrrans bil och åkte iväg. Pappa åkte åt motsatt håll,precis som jag hade sagt.
Efter 200 meter säger Syrran:
-Vilken häftig fotbollsplan!
-Sallad!,sa jag.
-Sallad???,sa Syrran och tittade på mig som om jag vore tokig.
(Och vid det här laget känner ni väl mig. Mycket är jag...men tokig? ;) )
-Ja... va f*n!!!....
Här bor ju brorsan!! (Jag kände nämligen igen mig då jag såg ett litet gatukök där det stod "Pizza och sallad".)
Och jag som hade skickat iväg Pappa och Mamma åt ett helt annat håll
:0
Jaja..Shit happens!
Nå väl...resten av resan gick väl hyfsat bra. Vi kom ju hem till slut i alla fall :)
Men som ni kanske förstår,vid det här laget, är det ingen bra idé att släppa iväg Syrran och jag på äventyr med bilen, utan våra karlar ;)
See You!
♥