onsdag 11 februari 2015

Jo jo...

Innan vi skaffade Siri the cat, sa Gubben bestämt: 
-INTE EN KATT I DETTA HUS!!!

Nu är det inte allt för ofta som vi lyssnar på honom. Så även denna gång...

Vi hämtade Siri den 7 januari i fjol. 
Hon ville inte ut dom första månaderna. Hon tyckte väl att det var för kallt och för mycket snö.
I mitten av mars tog hon sina första steg ut i den stora världen. För då hade nästan all snö försvunnit.

Denna vinter är också Siri inne rätt mycket. Men ibland händer det att hon vill ut. 
Problemet är att hon har haft det lite svårt att ta sig till baksidan, där hon brukar hoppa upp på fönsterblecket, så vi ser henne då hon vill in.

Gubben kom på för en tid sedan att det blir nog väldigt kallt för Siri att sitta på fönsterblecket en kall vinterdag.
Så han fixade så att fönsterblecket blev lite varmare för Siri. 

Som sagt..-INTE EN KATT I DETTA HUS!!!

Så en dag förra veckan, då vi fick så mycket snö...
- Jag har skottat en gång åt Siri så hon får det lättare att gå i snön!

Hur var det där?
Vad var det han sa i fjol?
Var det inte...Inte en katt i detta hus?

Jo jo...  ;)

See You!



22 kommentarer:

Ama de casa sa...

Naaaw... Vad gulligt!

En gång när vår katt hade duschat (på våren rullade hon i det som tinat fram och kom in och luktade gammal gata) så var hon puts väck efteråt.
Till slut hittade Anders henne liggandes inne i öppna spisen. Man kunde riktigt se hur hon tänkte:
- Här BRUKAR det vara varmt...

Anders tände en brasa till katten...

Dom är bra böodiga :-)

Ama de casa sa...

Först!
:-)

Mallan sa...

Men awww då :-)

Nina sa...

Hihi! Härligt när folk ändrar sig! :)

Rantamor sa...

Nu funderade jag på Ama`s kommentar...eldade Anders upp katten ???

Klart att man blir kär i en katt ävenom man sagt nej två gånger att skaffa.

Tjingelingen från Rantamor

Ama de casa sa...

sv: Jag har faktiskt tvättat idag - alldeles själv! Eller ja, med hjälp av en tvättmaskin då... ;-)

Snart får jag nog ta in torkställningen från terrassen, för molnen ser hotfulla ut även idag...

Ama de casa sa...

Haha! Nejdå, Rantamor. Katten klarade sig utan att få bränt skinn :-)

Lisa i byn sa...

Å de är för goa, våra äkta hälft!!
De flesta är nog lafsiga med våra älskade husdjur.
Det är ju tur att man kan ändra sig.
Förstår att lilla Siri har det bra!
Kram

Marina sa...

Skönt att det går att ändra sig!

Decdia sa...

Hihi! Min kollega gillade inte alls hundar, hon var kattmänniska sa hon bestämt. Men så gick hennes dotter och skaffade en fransk bulldog och nu är ju kollegan helt galen i sitt "barnbarn": :)

Unknown sa...

jamen det där är ju utomhus :)

ejmis sa...

Känner igen det där! ;)

moi sa...

Ha, ha, ha - ingen kan motstå en katt! Det ser katten själv till!
Och så ska man aldrig säga aldrig - en viktig lärdom!
Kram

Susanne ❤️ sa...

Men vad sött :)
Självklart blir nya familjemedlemmar väl omhändertagna även av dom som inte ville ha dom ;)
Så var det här med ... Sigge är väl ompysslad även av maken som inte alls ville ha ngt djur här hemma ;)
Kram

Hanna sa...

Haha, det går snabbt att ändra sig.

Veiken sa...

Man är ju inte sämre än man kan ändra sig, men jag hade nog lämnat tillbaka katten om jag inte ville ha en i mitt hus och folk bara ställde mig inför faktum att vi har fått en ny familjemedlem... Heder åt gubben din! Kram

Majken sa...

Haha han är omvänd :-)
VårA kompisar som har Zingos båda halvbröder.. Hos dem var det pappan i fam som INTE ville ha ngn hund. Men mamman o dottern ville. De åkte och tittade o best sig för den ena av de två valparna som fanns i denna kullen. pappan offrade sig... ;-)
När de skulle hämta sin hund så satt den andra valpen kvar ensam.. Då blev pappan blödig och sa, nä vi kan inte lämna kvar honom... Vi tar båda :-D
Det gjorde dem... Haha blödiga män... ;-)

Ha en fin dag!
Kram ❤️

Life of Johanna sa...

Haha roligt värre *fniss*

Ja nu är det inte långt kvar :)

Susanne P sa...

Hahaha! Det är tur att de kan ändra sig.
Kram

Patricia♔ᴳᴽᵀᴱᴮᴼᴿᴳ sa...

Haha, jag känner igen det där beteendet;)..

kram

Anonym sa...

ja när man är djur vän gör man nog vad som helst för djuret ,,

Malin B sa...

Så snällt och vänligt av maken.
Tror minsann att det är en klassiker, att den som först är motsträvig blir frälst. ;)