lördag 15 september 2012

15/9 -1988

Idag är det 24 år sedan min farmor dog. Bara 62 år gammal.
Jag säger som jag sa i fjolårets inlägg:
Jag minns det som att det var i går. Jag låg och sov uppe på mitt flickrum och vaknade av att jag hörde en ambulans, som var i närheten av vårt hus.
Jag förstod inte att det var till oss ambulansen kom, så jag somnade om.
Efter ett tag kom Syrran och väckte mig och berättade att vår älskade farmor hade dött, under natten, i sin säng.
(Farmor och farfar bodde i en lägenhet under oss.)

En tid senare skulle vi hjälpa farfar att städa bort lite saker. I ett köksskåp hittade jag då en lapp, som farmor hade skrivit.
På lappen hade hon skrivit ner en text, på en låt.
Så varje gång jag hör den här fina låten, tänker jag på vår underbara farmor.
Nä, förresten...det är inte bara jag tänker på henne.
Det har jag gjort varje dag, dom senaste 24 åren.


Här är sången Farmor som hade skrivit ner.


DEN STORA DAGEN
EN GAMMAL KVINNA GÅR OMKRING Å PYNTAR I SITT HUS, IDAG ÄR DET HENNES STORA DAG.
HON HAR KÖPT KAFFEBRÖD Å TÅRTA, SOM SMYCKATS MED SMÅ LJUS, Å EN LIKÖR AV BÄSTA SLAG.
Å NÄR HON LÄGGER PÅ EN DUK . DEN FINASTE HON HAR SÅ RINGER DET PÅ HENNES TELEFON.
HON BLIR GLAD Å LYFTER LUREN Å HÖR RÖSTEN PÅ EN KARL. HENNES ALLRA YNGSTE SON.

- JASSÅ, SÄGER DU DET, DU KAN INTE KOMMA FRÅN. DU TOG FEL PÅ VILKEN DAG DET VAR. 
NEJ, DET GÖR INGENTING. OM DET ÄR NÅT BARA RING FÖR JAG FINNS JU HÄR VAR DAG.

HON TAR FRAM FINSERVISEN, DEN MED SMÅ VIOLER PÅ. EN KOPP HAR VISST EN GÅNG GÅTT I KRAS.
MEN HON TÄNKER: ATT DET GÖR NOG INGENTING VI BLIR SÅ FÅ, PÅ MITT ÅRLIGA KALAS.
 Å NÄR KAFFET KOKAR UPP SÅ RINGER TELEFON. HON GLÖMMER ALLT O SPRINGER DÄRIFRÅN.
 Å PÅ ETT ÖGONBLICK HON MISTER NÅGOT AV SIN ILLUSION, NÄR HON HÖR SIN ÄLDSTE SON.

- JASSÅ, SÄGER DU DET…

FLERA TIMMAR DRAR FÖRBI Å DAGEN BLIR TILL KVÄLL. EN TRÖTT GAMMAL KVINNA SOMNAR IN.
HON HAR STÅTT DÄR HELA DAN Å VÄNTAT SINA BARN, VID SIN BLOMMIGA GARDIN. HENNES KAFFEBRÖD FINNS KVAR Å TÅRTAN DÄR DEN STÅR. DEN VISAR HUR BARN KAN ÖVERGE.
Å NÄR DOTTERN RINGER FINNS DET INGET MERA ATT FÖRSTÅ. DÅ HAR LJUSEN BRUNNIT NER

- JASSÅ SÄGER DU DET..…

Minnet lever!!!

See You!

42 kommentarer:

Fenixmonas sa...

Visst lever de ära som gått kvar i våra tankar! Den texten är så fin och tyvärr också sann...så är det för många idag. Kramiz

Jaana Oh sa...

Håller med dig om att det är i minnet av de som lämnat oss lever de vidare. En kram till dig!

dianasdrömmar sa...

Den låten spelade mormor också och texten är så sorglig kram Diana

Afrodite sa...

Åhhh! Nu gråter jag!
♥ *kramar om* ♥

Kenneth sa...

Ja tyvärr är det så förmånga en del oförtjänt o en del har förtjänat det :)
Det är ju genom minnen som peronerna lever kvar så fortsätt minnas :)

Blåklinten sa...

Gråter varje gång jag hör den.
Eller kanske inte, men i varje fall varje gång jag själv sjunger med och tänker mig in i situationen att det är jag som går och väntar på mina barn...
Den är så sorglig men tyvärr är det väl så det är för väldigt många idag.

Diana sa...

Du den där låten får du inte lägga ut, jag bölar när jag lyssnar på den!
24 år, det är lång tid. Vad fint att ditt minne av henne fortfarande är så levande.
Kram

♥ Carina ♥ sa...

Usch, den är så sorglig den låten...
Kram på dig!

Ama de casa sa...

Jag tror att din farmor torkar ett öga där uppe i himlen...

Kram!

vitapusselbitar sa...

Sorlig låt!
Men väldigt fin!
Min mormor krut gumman på 70 finns i livet och jag älskar henne över allt annat, utan henne är inte min värld hel.
kan inte förstå hur livet skulle vara utan henne!
62år är ingen ålder alls:(
Men i erat minne lever hon!
kram elle

Fröken Hulda sa...

Den låten var även en av min mormors favoriter som vi flera gånger sjöng tillsammans. Jag tror att det någonstans inom henne fanns en längtan efter att det inte fanns en "osämja" bland syskon och ingifta. Många gånger var hon där där tanten som väntade....

Maya sa...

Åhhh... ledsamt men ändå fint, vilket underbart minne att att varje gång en sång spelas att den förnimmer om din farmor.

Susanne sa...

Kramar

Marie sa...

62 år är ju ingen ålder, det är ju numera nästan som mitt i livet!
Min svärfar dog också i den åldern, han hann aldrig njuta av pensionen...
Ha en fin lördag!
Kram♥

Lollo sa...

Kram till dig och fina Farmor!

Mallan sa...

Tror du gjorde ett likadant inlägg förra året. Så fint..... Vad skulle vi gjort utan våra fina minnen av dem som inte längre finns med oss? Kram

Mickis sa...

Din farmor lever välbevarad i ditt minne :-) sååå fint...

Ha en fin lördag!
Kram

Anonym sa...

den låten är väldigt fin ,man berörs av den,,

Herr Nilssons Fru sa...

Trist när livet blir så kort. Den låten är så fin o så äkta.
Kramiz på dig

Fru Eriksson sa...

Sitter med tårarna rinnande nerför kinderna,sååå sorgligt & både min Mamms & Papps blev endast 53 år :(
/Kramar om dig hårt vännen!

Diana sa...

Sv: Tack goding!

Monika Häägg sa...

Minnet lever kvar hos dig Camilla. Du är ett bevis på att hon har levat. En förunderlig värld. Vi finns så länge någon minns.

Livets vägar sa...

Kram du fina. <3

Freja sa...

Jag minns fortfarande min morfar som om jag träffade honom i går, fast det är 23 och ett halvt år sedan han dog. Han var 93 när han dog, så han var nöjd med livet, enligt honom själv.

Znogge sa...

Fint att minnas... Min mormor blev inte mycket äldre tyvärr...

Kram

Mita sa...

Så fint att hon finns så välbevarad i ditt minne fortfarande efter´alla år..
Tänk den låten spelade min mamma ofta och tyckte den var så fin,sen gillade hon ju Vikingarna också.
Kram vännen**

Afrodite sa...

GOMORRON!!! Hur mår skallen idag?! ;) Tyckte att ni såg liiite suddiga ut i bild...? Men sååå fantastiskt fina! ♥ Önskar att jag vore där...
Kram på dig!

Miss Juni sa...

Ååå, den texten tycker jag är såå himla sorglig! Har lyssnat på den mycket, och jag blir lika sorgsen varje gång. Hur många har det inte så? Som får sitta där ensamma.

Nu kommer jag oxå att tänka på din farmor när jag hör den låten...

Ens farmor ska inte behöva gå bort när hon bara är 62 år!!!

Kram!

Husfrun sa...

Å fy vilken sorglig text.
Hoppas du har många fina minnen bevarade.
Kram.

Ingrid sa...

Ja usch, en del får "gå" alldeles för tidigt. om en vecka är det 32 år sedan min mamma somnade in, hon skulle blivit 91 år iår.

Carina Sjölund sa...

Man nästa gråter när man hör den sången. Men tur att du har minnen kvar :)
Kramen♥

syren sa...

Den texten är fin och sann.Du har säkert många fina minnen kvar av din farmor.Själv har jag aldrig träffat min egen,hon dog när min far var 7 år. kram

Sus sa...

Minnen blir så fina!
Minnen är så fina!
Den texten berör långt där inne så fint!

Kraaaaam

Susanne P sa...

Under alla dessa år, har det inte gått en enda dag utan att hon gjort sig påmind. Genom en doft, en bild eller bara en liten vinpust på kinden....
Inte en enda dag har gått utan att jag tänkt på henne.♥
Kram

Caroline sa...

Det är knepigt om hur man kan minnas sådana saker, men det är väl för att de gjort så starkt intryck på oss medans de var i liv.

Kram

soffie sa...

usch så sorgligt ...va fint du skriver om din farmor å det är så orättvist att många får lämna oss i förtid.kramen till dej

Afrodite sa...

Stannar till och lämnar en morronkram ---> KRAAAM! ♥

trollmor sa...

Kram på dig. Tur att man kan minnas med värme i hjärtat.

Helene sa...

Vilken fin text !!
Härliga minnen som man kan plocka fram när man vill...
Kram och ha en fin dag !!
ps.nu är det spännande i Glamour...Vem väljer Liam ?????
Hi hi = ))
Jag vet...jag ÄR beroende = ))
Kram Helene.

Joanna Björkqvist sa...

Så länge dem vi älskar finns i våra tankar lever de vidare...

Varm kram!

Jane sa...

Vad sorglig den där texten är.
Vad tråkigt det är när man mister någon man tycker om.
Jag tänker varje dag på min farmor som gick bort 92...
Kramar i massor / Jane

cecce sa...

Åh, hon verkar ha varit en underbar farmor!!
Synd hon inte fick leva lite längre...men som du själv säger: Hon lever i era minnen!

Stor kram Cecce