torsdag 11 februari 2010

Så otroligt sorgligt!

Läste i gårdagens tidning, "aftonbladet": 1096 svenskar spårlöst borta.

Varje år försvinner ett 30-tal svenskar spårlöst.
Varje år anmäls dryga 7 000 personer försvunna, men de flesta hittas snabbt.

Det kan vara ungdomar som rymt eller äldre personer som förirrat sig i skogen.
De som inte vet om att de är efterlysta och kanske rest utomlands.
En del invandrare som åkt till sitt hemland utan att meddela myndigheterna.
Och så finns det de som hittas döda.

Sen finns de som aldrig hittas.
Varje år förblir 25-35 personer försvunna och sammanlagt är 1096 svenskar fortfarande spårlöst borta.

För många,många,många år sedan firade jag nyårsafton med ett gäng killar och tjejer.
Som vanligt,vid det åldern, så hade vi det väldigt roligt.
Ett par veckor senare skulle vi träffas igen, på ett disco,men killarna dök aldrig upp.
Vi undrade förstods varför dom inte kom.
Vi fick dock svaret på den frågan ,dagen efter,från dagstidningen.
Där stod det att en av killarna var spårlöst försvunnen.
Alla hans vänner hade letat hela natten efter honom, men med utan resultat.
Han hittades aldrig.
Förmodligen hade han ramlat ner i vattnat, vid kajen, men ingen vet säkert.

Han var bara 16 år.

Än idag tänker jag på honom och på hans föräldrar.

Fy fan....
Nog hemskt att han aldrig mer kom hem ,utan dessutom inte veta vad som hänt honom.

Nä...det blir nog utegångsförbud för mina tjejer.
Fastkedjade i sina rum ;)

See You!♥

22 kommentarer:

♥ Sanna ♥ sa...

Att inte veta måste vara en förälders mardröm, att hela tiden vara i hopp om att finna barnet i liv och välbehållen..
Jag tänker fortfarande på den lilla flickan som försvann för det engelska paret... och där föräldrarna vart beskyllda det måste ju vara hemskt...
KRAMISAR och hoppas att du får en underbar torsdag nu!!

Sussi sa...

Usch ja!! Jag ryser lite när jag tänker på det.. Vart tar dom som inte hittas vägen liksom. Dom flesta försvinner ju inte frivilligt!

Jättekonstigt att jag inte kunde se filmen. Alla andra lyckades ju :-(
Jag tänker inte ge upp så lätt, jag provar ikväll igen. Vi kanske hade nåt fel på bredbandet igår..?

Kramisar

Marie sa...

Det är skrämmande med så många spårlöst borta!
Du minns väl för några år sedan hon från Husum som var försvunnen några veckor? Hon hittades död i skogen, men vilken jobbig tid för hennes anhöriga innan de fick veta vad som hänt!
Hoppas du får en bra torsdag/kram

Mia64 sa...

godmorgon!
ja det är sorgligt när folk bara försvinner...
Ha en bra dag /Kram

lillaMy sa...

Ja usch det är hemskt med alla som försvinner.Kram och ha en bra dag.

SussiTh sa...

Min älskade kusin försvann spårlöst från en Findlandsbåt för nästan exakt 13 år sedan, han var då 25 år. Det var en fruktansvärd tid. Någon kropp återfanns aldrig och därför fick vi ingen begravning, inte ens en minns stund, min moster ville inte det, eftersom han inte var dödsförklarad och hon fortsatte hoppas. Det fanns inga vittnen som sett honom hoppa/ramla/knuffas i vattnet, men alla hans tillhörigheter fanns kvar i hytten och inget som visade på att han skulle ha lämnat båten när den kom i hamn. Det fanns inte heller något i hans livssituation, som tydde på att han frivilligt skulle avsluta sitt liv. Det var en väldigt kall februari kväll 1996 och inte många vill vara ute på däck då, så vad som helst kan ha hänt? Det jobbigaste är att aldrig få ett svar på vad som hände? Kram! //Sussith

Lena sa...

Det är nog det värsta när någon försvinner när man inte hittar kroppen. Så länge kroppen inte finns så skulle nog jag leva på hoppet att kanske någonstans finns personen.
//Lena

Niklas C sa...

Svar: Hehe jag har ingen aning om de klarade sig levande ur poolen, det är bara en bild jag fick i mailen... Men jag antar det, annars skulle de nog inte skicka runt den :P

Kram

Sus sa...

Jaa, fy så hemskt!
Inte konstigt att vi är hispiga mammor jämt som oftast, eller hur?
DET HÄNDER faktiskt hemskheter! Fatta det tonåring ;)

Ha det trots allt bra, kraaaaaaaam

Diana sa...

Usch ja, sånt måste vara hemskt. Att inte veta. Vet man att någon är död, ja det är ju hemskt men då kan man efter en tid börja bearbeta det. Men vad gör man när man inte vet, sörja någon som kanske lever? Och när är det dags att ge upp hoppet?

lillaMy sa...

Ja usch för denna kyla nu går jag i ide tills det blir vår.Nej jag bara skoja men jag trivs inte när det är så himla kallt.Kram

ansepanse sa...

att aldrig riktigt få veta och få göra en slags avslut måste vara SÅ hemskt, det går inte ens att föreställa sig hur det kan vara
kramar

Niklas C sa...

Svar: Tro mig, om ingen väcker mig så kan jag sova nästan hur länge som helst...

Kram

FLOOSAN sa...

Ursch va hemskt, förstår inte hur man ska våga släppa ut barnen själva en dag

amacasa sa...

Hemskt. Det är det enda jag kan säga. Hemskt.

Mia systeryster sa...

Usch vad hemsk!Här sitter jag med gåshud. Det där måste vara det värsta som kan hända, att inte få veta. Nej fy, det där vill jag inte tänka på. Som sagt, vi får kedja fast våra barn!Kram

♥ Carina ♥ sa...

Fy vad hemskt att inte få ett riktigt avslut.
Kram

cecce sa...

Fy vilken hemsk upplevelse. Stackars föräldrar. Kan faktiskt inte tänka mej något värre...
Å min dotter som inte kommit hem än..
Varför skrev du det?:-)

Kramar!

soffie sa...

usch va läskigt å så himla många,måste vara fruktansvärt att gå runt i ovisshet hela tiden,
kram

Susanne sa...

Det är bäst att hålla sig hemma...
Kram

gunsan sa...

Fruktansvärda tanke att aldrig få riktig klarhet.

Kramizzzz

annas perssonliga sa...

Det är så mycket man vill skydda barnen ifrån. Man får nog bara försöka att lära dem att alla människor inte går att lite på, att de ska ha sunt förnuft. Usch, jag kan bara tänka mej hur orolig jag kommer vara när mina tjejer ska ut på saker själva.

Fruktansvärt med ouppklarade fall, att aldrig få ett avslut.

Ha en härlig fredag!
Kram