Inte alltid lätt med norrländska

Som ni säkert vet så har Afrodites son flyttat hit, till mitt lilla samhälle. 

En dag kom han hem till oss och var jätteglad. Han hade lärt sig ett nytt norrländskt ord.

-Vilket då? frågade jag.

 -Ärna, svarade han på sin norrländska/skånska dialekt.

Jag stod som ett frågetecken.
Ärna....vad menade han?

-I vilket sammanhang då? frågade jag.

- En jobbarkompis sa: -Hon är ju där ofta.

Då svarade den andra: - Ärna.

Då föll polletten ner för mig. Självklart svarar man så på en sån fråga. 

Ärna=Är hon.

I onsdags var jag, Gubben och äldsta dottern och handlade. När vi närmade oss slutet sa jag:
- Nu är det bara steksnöre kvar.

Gubben gick i väg och kom tillbaka med smör.

- Var kan dom ha steksnöre nånstans, sa jag?

-Varför säger du så, sa äldsta dottern.

- Vad då?  sa jag.

-Steksmöre. Det heter steksmör!

-Men jag säger inte steksmöre,sa jag. Jag säger steksnöre.
(Till saken är att hade jag menat steksmör hade jag nog sagt steksmöre. )

Hahaha det var därför Gubben gick och hämtade smör. Han trodde jag sa steksmöre.

Jag förstår nu att norrländska måste vara rätt svårt att förstå. Jag menar... när inte ens vi norrlänningar fattar norrländska alla gånger ;)

 See You! ♥