torsdag 19 januari 2012

Dopklänning

År 1966 sydde min/vår farmor en dopklänning. Min Syster  skulle nämligen döpas då. 1966,alltså.

Efter hennes dopdag, har det döpts många barn, just i den här klänning.Bla. några kusiner till oss.
År 1969 döptes jag i den.
1978 döptes vår lillebror i den.

När Syrran tre barn skulle döpas, så döptes dom så klart i "farmors" klänning, dom också (Nä,dom döptes inte samtidigt...det gick faktiskt några år emellan ;))
Sedan blev det min tur. Jag fick två barn och dom skulle döpas. Självklart i"farmors" klänning.
 Sannas dop 1995.

Sofias dop 1997.

Sofia var nog den sista som döptes i denna klänning. Det var alltså 1997. Men snart är det dax igen. 4/2 ska jag nämligen på dop. Magen ska döpas :)
Och han ska ha "farmors" klänning på sig :)

Har du din eller dina barns dopklänning kvar?

See You

53 kommentarer:

Disa sa...

Men så fin. Mina är inte ens döpta..Eller jo, flickan hemma när hon var runt 4 år.( för att svärmor incisterade)
Men inte sonen. Har inget till övers för det där kyrkliga och religiösa. Är inte ens gift i kyrkan.

Disa sa...

Meh...glömde ju... kram och ha en skön dag. :o)

Livets vägar sa...

WOW! Det är ju fantastiskt!
Vilka söta bäbysar :) Kram

Mickis sa...

Härligt med en dopklänning som kan gå i arv i många generationer. :-)
På min makessida har man oxå en sådan dopklänning & den är båda mina barn döpta i & flertalet av deras kusiner samt makens syskon.. dock inte maken... Han hade en annan klänning & tvillingbrodern denna..

Ha en finfin dag!
Kram

Marie sa...

Jo de finns kvar, de hänger till och med framme året om för att de är så fina!
Ha en fin torsdag/Kram♥

Susanne P sa...

Och tänk att den dopklänningan ändå bara är 26 år! ;)
Kram

Helena Milton sa...

Ja, jag har deras dopklänning kvar och jag tycker det är så fint att fortsätta att använda en sådan speciell sak i generationer. Det blire en tradition i sig.

Diana sa...

Det är kul med dopklänningar som går i av. Jag döptes i en klänning från min gammelfarfars sida, tror att den idag har en 120-150 år på nacken. En släkting till gammelfarfar har klänningen idag så den finns inte att beskåda inom närmsta släkten så att säga. Men jag kan ha varit den sista som bar den, "någon" råkade nämligen bajsa ner den rätt så rejält... :)
God morgon!

Sv: Wf är skoj, men de flesta wf-polarna sover nattetid. Men inatt ska jag och Carina ha date!

Znogge sa...

Vilken fin klänning och fin tradition.

Ja, jag har den kvar. Den som döptes i den allra först var min mamma och hon döptes 1933. Den sista var äldsta fröken som döptes 1987. Nu tål den inte fler tvättar utan hänger i garderoben.

Då sydde min svärmor en ny som resten av barnbarnen är söpta i. Den hoppas jag går i arv till deras barn!

Kram

Anki Nilsson sa...

Så mysigt, de e jättekul de här med dopklänningar som går i generationer. Vi har ju också en klänning som mina barn o deras barn döpts i, förutom min älsta grabb han hade en egen, men den är så liten så ingen annan har kunnat ha den, men den finns också kvar.
Dessvärre finns ju inte min dopklänning kvar, men jag har dopbeviset kvar så jag är väl döpt då..:)

Kramiz på sig

trollmor sa...

Det är lite kul med dopklänningar.Vi hade också till våra barn en som min man döptes och en massa kusiner med.
ha en bra dag

badtant.bloggo.nu sa...

Vilken fin dopklänning. Vi var så tråkiga att vi hyrde en klänning till min först födda. Men till sonen som kom sen lånande vi en som även mina syskonbarn hade döpts i.Kul med en dopklänning som hänger med i flera generationer.

paulazdiarie sa...

Jättefin dopklänning! Visst har jag kvar min dopkläning! Men den är hos mammas ;)

Kramen o ha en fin dag!

Joanna Björkqvist sa...

Så kul med en dopklänning som går i arv! Just det finns med i min roman Nära dig, faktiskt, som en viktig symbol som dessutom ifrågasätts av en bitsk svärmor/farmor! :)

Och ja, vi har också en som gått i arv. Först hade min mamma den på 1940-talet, sedan jag och mina tre syskon på 1960- och 1970-talet och därefter både mina bröders barn och mina egna barn, så den är välanvänd och jag är den som har den hemma.

Mamma har dessutom broderat in alla förnamnen på alla som burit den vid dopet, så man kan se vilka som haft den. Superfin är den och väldigt kul att den är så pass gammal!

Marianne sa...

Åh vilken lycka att ha kvar den fina klänningen.Själv sörjer jag fortfarande vår släktklänning som försvann 1975,suck!

Kram och lycka till med dopet :-)

Marina sa...

Jodå,våra barn är döpta i samma klänning som jag döptes i, fast det är väl också alla som haft den på sig.

Helene sa...

Vilken fin klänning !!
Jadå barnens har jag sparat !!
Ha en fin dag.
Kram Helene.

Västgötskan sa...

Åh så fin dopklänning!!!

Min hänger nog kvar hos mamma (tror jag?)
Men däremot har jag haft samma till mina tre söner. Och ja, den har jag kvar. :-)

Ama de casa sa...

Vilken fin klänning och så roligt att den fortsätter att användas :-)

fina frun sa...

Vi har också en dopklänning i släkten som alla ungar har använt. Så fin!

Jeanette sa...

Kul med en historia i klänningen!

Vi har våran variant: Mammas bröllopsklänning.. syddes om till dopklänning till mig och mina bröder, användes därefter till min stora dotter. Sen hade (tyvärr) min man också en släkt-dop-klänning så för att det skulle bli rättvist så fick vår lilla döpas i deras klänning. Sånt är livet!
Kram

Margit sa...

Jag sydde också en liknande dopklänning..följd emed i MÅPNGA ÅR..men tror inte att den finns kvar idag...
Kram!!!!

MICKAN sa...

En sån klänning har jag inte.

Har inte döpt barnen heller för den delen utan tycker att dom själva ska få välja att göra det själva när/om dom vill det :D

♥ Carina ♥ sa...

Vi har också en dopklänning som gått i arv. Jag var den förste som döptes i den. Sedan mina kusiner på pappas sida och mina barn och sedan kusinernas barn...

carinasjolund sa...

Har oxå en dopklänning som gått i arv. Det är så roligt att ha kvar :)
Kramen♥

ansepanse sa...

inte min men barnens har jag kvar
kramar

Mita sa...

Underbar dopklänning och härligt med såna traditioner.
Våra barn döpte sig när dom konfirmerades,sån tradition hade vi,haha...
Kramiz♥

maria sa...

Vad fin den är :)
Vi har makens och mina stora barns dopklänningar...Vi mixade ihop dem när vår lilleman döptes :)

Ha det bäst fina du :)
Kramar Maria

gunsan sa...

Min dopklänning finns inte kvar, däremot dopklänningen som våra barn o deras barn o våra barns kusiner o deras barn döptes i, puhh det blev lite rörigt känner jag.
Det ända som är synd är att dopklänningen finns o förvaras hos min svägerska;))

kramizzzz

♥Sojkas framtid - Ann-Sofie Sojka sa...

Tack! :) Ja stanna får jag ju men frågan är ju hur länge.
kram

Krönikören sa...

Absolut! Den har gått i arb och ska fortsätta göra det. I alla fall om jag får vara med och bestämma!

I förra inlägget trodde jag att du hade lagt bajskorvar eller kattuppkastningar bredvid en korv. ;/

Husfrun sa...

Så roligt att något så vackert går i arv.
Mina barn är inte döpta.
Kram.

Susanne sa...

Både jag och min son är döpta i min mammas dopklänning från 1939.

Micke sa...

Kul med såna traditioner. :-)
sv:
Visst sov jag gott och ser fram emot helgen då jag kan sova utan att behöva lyssna på väckarklockan. :-)

Madeleine sa...

Jag har mina barns dopklänning kvar.Den har jag sparat till ev barnbarn.

Min är tyvärr inte kvar, den brann upp tillsammans med mitt barndomshem.

Ha en bra torsdags kväll. kram kram

soffie sa...

å va roligt att ni har den fina doplänningen kvar, skriver ni in namnen nånstans på klänningen?
Mina 3 barn har döpts i en klänning som min exvärmors mor sydde till hennes barnbarn, och det roliga var då jag skulle döpa Nellie så fick jag ha den till henne med även om hon inte är släkt där mer än syskonen då, Alla barnens namn som har döpts i den klänningen är namnen broderade på vita band så himla fint:) kramen

Freja sa...

Jag vet inte ens vad jag och mina syskon döptes i, men mina barn är inte döpta så det fanns aldrig någon anledning att leta fram den eventuella klänning jag döptes i.
Sv: Jag städade inte upp i köket, jag gjorde min middag och gick därifrån.... Jag har mycket hög toleranströskel för stök....

Miss Juni sa...

Jajamensan. Har inte den själv, men den finns i släkten.
Vi kusiner är döpta i den (och vi är många!) - och våra barn i sin tur har blivit döpta i den.
Roligt är att alla se´n broderat in namn och dopdatum på de som använt klänningen. Tror säkert det är 25-30 ungar vid detta laget.

Caroline sa...

Va roligt det måste vara när det används till så många, lite tradition.
Vår son är inte döpt, så därav ingen dopklänning. Vet inte om det var fler som hade haft den som jag döptes i, kommer inte ihåg ;)

Kram

Fenixmonas sa...

Nej, tyvärr...ingen dopklänning. Jag lånade av kyrkan så jag har aldrig ägt någon...Så himla käckt att ha den kvar och så vacker den är! Kramiz

Sus sa...

Det är så fint med en sådan tradition! Mina barn är döpta i gammelfarmors brudslöja.

Kraaam

Babs sa...

Så roligt med en dopklänning som alla barn döps i. Nej vi har ingen sådan,
Kram

Lollo sa...

Mina 2 barn är döpta i en dopklänning som kommer från Indien. (deras far/min man är adopterad från Indien).
Den har vi kvar. Hoppas att den kommer användas av mina ev. barnbarn./

Pillan sa...

tyvärr inte

Afrodite sa...

Jisses, vad Sanna är lik David och Sofia är lik dig på de där bilderna! :D
Njo, jag tror att killarnas dopklänning finns kvar någonstans...Men nä, min egen finns inte. Tror jag inte i alla fall. Det ska vara om mamma sparat den nånstans, men det är inget jag är medveten om i alla fall.
Kram och trevlig fredagskväll! ♥

Stattinskan sa...

Min systers barn och mina barn har haft samma dopklänning och jag hoppas att våra barn fortsätter den traditionen :-D

soffie sa...

en helg kram till dej från mej

Yoyce funderingar sa...

Självklart har jag det! Den är även mina barn döpta i. Kul minne.

cecce sa...

Vilken fin klänning och vad kul att den fått användas så många gånger:-)
Härligt med dop. Det brukar vara trevliga tillställningar!

Hoppas du har en fin fredagskväll!

Kramar

Doris sa...

Här är det svärmors klänning som används av HELA tjocka släkten,, trevligt med sådana traditioner.
Ha en bra helg, kram

Sussi sa...

Vilken fin tradition! Hoppas den klänningen får följa med i många generationer. Snygg var den med :)

Kramisar

Ingrid sa...

Likadant här, har kvar min och den har mina barn haft och ena barnbarnet. De båda andra har inte döpts förrän de varit 8 mån så då hade de ingen chans klämma in sig i den. Men om allt går som det ska ska den nog dammas av i sommar igen!!

miamia sa...

Jaa, Camilla - här har du en som var med och nålade din dopklänning. Men det var Sussanne som döptes i den och jag fick också servera efter dopet, hemma på Mejerivägen Tant Britta var min bonusmamma som jag lärde mig ALLT av.
Saknar henne alltid...
Kram Maria..